Skrovet fernissat
Det rör sig så smått. Nu har skrovet fått en omgång fernissa. Sjösättning på lördag.
Provat Rylards långsamma? En linolje/tungoljemix som är en dröm att stryka på. Och till skillnad från de flesta lacker är den rätt kraftigt gultonad – ger ett fantastiskt fint liv åt furubordläggning! Och åt andra furuytor med.
(…detta var det första anfallet av oförbehållsamt oblyg reklam på Kårebloggen…)
Reflexion Kolon (:) 
01 maj 2011 den 23:47
Äntligen! En uppdatering! Ja, jag tycker också att Rylards långsamma är en dröm att jobba med, och vilket fint blänk dessutom. Körde Le tonk i år, som också är fin, men den luktar avgjort sämre och är uppenbarligen rätt pjoskig och smått neurotisk när det kommer till inexaktheter i underarbetet, lufttryck, huniditet etc etc etc. Får bli Rylard igen nästa år, tror jag.
02 maj 2011 den 1:21
Äntligen! Uppdatering! Ja, Rylards långsamma är himla trevlig och blank. Körde le tonk i år, fin, men den luktar avgjort sämre och är dessutom en smula neurotisk/pjoskig vad beträffar sådant som underarbete, lufttryck, humiditet etc etc.
02 maj 2011 den 1:24
Ja, det blev ju två svar, det ena kortare än det andra, eller tvärtom. Trodde inte det första funkade. Tre svar, ser jag nu. Ja, ja.
Trött, deklarerad.
02 maj 2011 den 15:26
Tre svar är mer än ett, och mycke är bra!
Har också använt Le Tonkinois, och det är en annan upplevelse. Gillar den lösningsmedelsbefriade lukten. Den är lite egen men alls inte obehaglig. Och den rätt påtagligt mörka tonen har jag uppskattat då jag fernissat t ex hopplöst blek regnskogsplyfa av billigare slag. Som en gång då jag försökte få lauanplyfa att låtsas vara mahogny.
Fast det gick ju inte så bra.
Men Rylard lirar ju i en helt egen liga! Bara konsistensen under penseln är en dröm, mjuk och sensuell, och om jag nu inte aktar mig kommer jag att sväva ut i gubbigt svulstiga beskrivningar där jag jämför en båtfernissa med en kvinna eller något ditåt. Så det får vara.