Hvad som dväljes under kölen

Hade inte en aaaaning om att det var sånt här som pågick under Kåre. Är ju aldrig under Kåre. Det är liksom en värld som jag inte riktigt tycker angår mig. Men där hade man måhända fel.

Fast dom här är väl inte så vanliga i Mälaren?

En början iallafall

Ovanstående bild markerar början av renoveringssäsongen – och kanske markerar den t o m inledningen av våren?

Hade ju lovat att renovera däcket – och lägga på ny plyfa eller duka det – och det här tömda skruvhålet i fotlisten utgör början på det arbetet. Som inleddes denna eftermiddag. Jag hade hoppats på att få ur pluggarna någorlunda snyggt och dessutom att kunna avlägsna fot- och fenderlister försiktigt nog att kunna behålla dem. Det är ju fin mahogny och syd- och mellanamerikansk dito växer knappast på träd längre (!) p g a importrestriktioner. Den har väl närmast flyttat under jorden till potatisarna numera. Eller var den nu finns att tillgå.

Men föregående ägaren som lade plyfadäcket och gjorde listerna (ca 1987) har använt ett riktigt elakt superlim – nåt segt elände som knappt mjuknar ens med värmepistol – listen tenderar att spricka sönder då jag bräcker loss den.

Så visst. Det blir nog att göra nya lister i slutändan, och det går ju för övrigt fortare så än att skrapa, slipa och lacka de gamla. Men det grämer mig när det inte går som jag tänkt!

I båtrenovering går det sällan som man tänkt.