Sista seglatsen

Så var Kåres sommar avslutad. Morgonen den 8e sept seglades från Brofjärden till Björkö, på Alsnöns västsida för att slippa kryssa genom Svinsundet vid färjeläget mellan Adelsö och Munsö.

Dagen började stilla, men ute på Björkfjärden ökade det rätt ordentligt, i synnerhet i gapet mellan Adelsös sydspets och Kurön där den friska sydostliga vinden pressades samman och gav en ganska tuff kryss.

Jag är ju lite allergisk mot känslan av elementens tyngd mot båten och ljudet då det börjar sjunga och vissla i vanten, alltsedan vi gick från Gotland i kuling med Kåre 1995 (jag kommer nog alltid framledes att känna av den gotlandsresan i maggropen som ett lätt illamående inför elementens raseri), men på benen mellan de rätt brutala slagen var det tidvis riktigt jäkla skoj! Det gick rejält undan och båten gick tung och stabil genom sjön. Kåre själv hade troligtvis skitroligt.

Natten tillbringades på Björkö, i sällskap av blott ett fåtal båtar, där det tittades på stenarna och pratades något med fåren, åts middag och tittades på solnedgången. Dagen därpå gick resan tillbaka till Stockholm. Hägern Holger stod inte längre kvar i sin eka. Han var väl ute och fiskade någonstans.

Sommaren därmed avslutad. Tack tack!

Tisdagssoppan tisdagen den 7 sept

Tisdagssoppa. Definitivt tisdagssoppa.

Här är hägern jag inte kunde plåta vid Långholmen förra sommaren, då jag inte hade kameran med mig. Idag hade jag det, och nu stod han och hängde i nåns eka inåt Årstaviken till. Dom är häftiga, hägrarna, stora nog att passera som små farbröder. Farbror Holger. Hägern Holger. Härmed döpt.

Och så solnedgångar. Dessa förkättrade. Att jag aldrig tröttnar. Men det är ju inte ankskit att ligga på svaj och beskåda ett sånt här skådespel medan man sippar på sin eftermatencognac! Just den här biten av himlen hänger över Brofjärden.